Sigmund Freud skrev, att allt som psykoanalysen har kommit fram till, har redan poeterna skaldat. Poesi skall förstås brett, på ett fritt sätt, en aktivitet som ligger nära det omedvetna och primärprocessen.Sinnet är organiserat kring ett symboliskt språk. Finns det känslor i ord, skapa en begriplig symbolvärld. Där kan en strof ur en dikt vara mycket effektiv.
Kjärnan styr, det är klart, känslor och tankar.
Jag menar också att sinnet är delvis frikopplad från den biologiska hjärnan. En kompis till mig fick tillexempel tung, och för vissa personer mycket effektiv.
Detta argumentet som är emot min tes: man slog ut manodepressivitet medicinen efter en dag, varför? För att hans och han psyke inte gick med på att förlora de maniska perioderna.
Detta ledde till att medicineringen efter en mycket kort tid tappat all effekt och han gick tillbaka till sitt ursprungliga tillstånd. Der finns mänsklig process, som kan inte ska göra fritt i sinnet.
Poems och bilder är preparerade och bearbetade som för att påminna oss om att vi står här utan skyddsnät för vår egen inbillningsförmåga. Finns det tillräckligt utrymme i vår egen inbillningsförmåga.
Media ska ta bort utrymmet från sinne.
Utan egen inbillningsförmåga, som är levande, skall det inte heller förstå humor.
Det samma på finska: mielikuvitus kuolee jos sille ei anneta tilaa.
Bild av Hieronymus Bosch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar