Filmen har en stark koppling till von Triers personliga situation.
År 2022 berättade von Trier offentligt att han hade diagnostiserats med Parkinsons sjukdom. Ett och ett halvt år senare framkom det att han delvis hade flyttat in på ett vårdboende nära sitt hem i Lyngby.
Parkinsons sjukdom är en progressiv hjärnsjukdom som främst påverkar kroppens förmåga att kontrollera rörelser. Med tiden kan den även påverka områden som sömn, humör och kognitiv förmåga.
”Fysiskt är Lars påverkad, men mentalt är han helt klar. Det är det som vårdboendet hjälper till med. Han har fortfarande kvar sitt eget hem, där han vistas ibland – beroende på hur han mår den aktuella dagen”,
säger Peter Aalbæk Jensen.
"After har från början utformats med hänsyn till Lars fysiska tillstånd. Han har alltid använt begränsningar på ett kreativt sätt, och nu väver han in sina egna fysiska begränsningar i den kreativa processen”,
förklarar producenten.
Ett format baserat på stillbilder minskar behovet av långa, fysiskt krävande inspelningsdagar. Samtidigt gör det det möjligt för von Trier att skapa filmen inom en mer kontrollerad ram – en ram som är särskilt anpassad efter hans fysiska begränsningar.
Här avrundar Lars von Trier själv med att säga:
”Vad man än fördjupar sig i, så blir det fantastiskt. Det spelar ingen roll vilket område eller vilken disciplin – eller vad det nu kan vara – det handlar om. Allt som man verkligen går in för och intresserar sig för blir en uppenbarelse.”
Sådär.
von Triers filmer har med underbar konstnärlig skicklighet behandlat ämnet att utföra en annan persons karma som sin egen (till exempel Breaking the Weaves, 1996).
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar