ett skyldighet (att berätta sanningen)

Miaas Maks.

Som finsk medborgare borde det kännas som ett skyldighet att behärska båda inhemska språken, enligt Amanda Fridmans text som är skriven av en skolelev i projektet Veckans skola.
Inte blir svenskans ställning bättre av att finska elever bara tvingas läsa svenska i tre år medan svenskspråkiga måste läsa finska i åtta eller nio år.
och har därför ett stort ordförråd, men inte en del av det språk som används.
i detta förhållande förändring som behöver hända.

Kaffe verkar skydda mot demens men alltså tvåspråkighet.
i sin bok Bilingual: life and reality, 2012), påpekar François Grosjean att kodväxling framför allt används för att vissa saker uttrycks bättre på vissa språk: kodväxlaren söker helt enkelt le mot juste.
Till de mindre trevliga aspekterna av kodväxling hör annars att plötsligt säga något på ett språk som man vet att vissa i sällskapet inte förstår.
Den som är tvåspråkig blir lätt tre-, fyr- eller femspråkig enligt en studie från 2009, som visar att tvåspråkiga barn är nästan dubbelt så snabba som andra barn på att lära sig nya ord på ett tredje språk. Trots att dessa resultat motsägs av en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet från 2011, i alla fall vid första anblicken.
Där fick tvåspråkiga gymnasieelever med utländsk bakgrund sämre resultat än sina enspråkigt svensktalande kamrater då de skulle lära sig ytterligare ett språk: tyska.

Nyligen visade dessutom den kanadensiska flerspråkighetsforskaren Ellen Bialystok och hennes spanska kolleger att flerspråkiga barn har bättre arbetsminne, det vill säga förmåga att hålla en mängd information i huvudet medan man utför en uppgift.
Barnen i studien var mellan fem och sju år gamla, en viktig period i arbetsminnets utveckling. Dessutom visade det sig att ju komplexare uppgifter som forskarna gav barnen, desto större blev skillnaden mellan de en- och tvåspråkiga barnen.
Det här försprånget finns även hos äldre. i Journal of Neuro-science kunde man i januari läsa om 60–68-åringar som varit tvåspråkiga sedan barndomen.
(Min fastern var precis den typ av person han var, liksom i sin tidig barndom och sen igen i hennes ålderdom tvåspråkig.)
Trots att de skiftade fokus snabbare än kontrollgruppen hade de lägre aktivitet i frontallobens bark, det område i hjärnan som brukar lysa upp på magnetkamerabilder när vi har många bollar i luften.
Precis som i barnstudierna förklarar forskarna resultaten som en bonuseffekt av den träning i kognitiv flexibilitet som det innebär att ständigt skifta språk.