- och det handlade om en halvtimme. En hjälte, ganska okänd, Vasili Arkhipov (1926 – 1998) gjorde det förhindrade ett storkrig. Kanske kom del ifrån detta, för att han med egna ögon några år tidigare hade bevittnat ett haveri på en atomubåt och sett vad radioaktiviteten gör med människor, och därför kunde föreställa sig vilket lidande bomberna skulle åsamka befolkningen i de amerikanska städerna.
Men det är sant att ett kärnvapenkrig kommit mycket närmare än vad folk trott.
Arkhipov var befälhavare på en sovjetisk ubåt, som hade tappat radiokontakt med Moskva sedan flera dagar. När de blev funna av amerikanska stridsfartyg och utsatta för tryckbombning, trodde flera av dem att det tredje världskriget hade brutit ut. Deras båt var bestyckad med atombombsmissiler, och koordinaterna var inställda på amerikanska miljonstäder. Det krävdes dock att tre befattningshavare var eniga för att avfyra raketerna - eftersom de hade var sin del av en nyckel. Enligt vittnen ville andra två avfyra, men Vasilij Archipov stod emot.
Visst ser vi mycket katastrofer på Tv, men vissa saker som höll på att hända, det har vi aldrig fått se eller hört talas om, och det kanske är bara bra so. Kubakrisen är det skede i kalla kriget då ett utbrott av ett tredje världskrig var som närmast.
De två supermakterna hade atomvapen som kunde utplåna hela mänskligheten.
Thomas Blanton, chefen för USA:s nationella säkerhetsarkiv, sa år 2002:
En mann som heter Vasilij Archipov räddade världen.År 2012 gjordes där en britisk dokumentär om honom: Vasily Arkhipov – The Man who Saved the World, Bedlam Productions ltd, Iso-Britannia, 2012. Se den nu (på finska text). Här kan ni läsa om den hela (på engelska).
Kalla kriget pågick i dryga 40 år och såg många farliga stunder. Den kanske mest kända är Kubakrisen 1962, då USA och Sovjetunionen under några andlösa dagar spelade med sina nukleära muskler.
En annan kris, betydligt mer okänd, ägde rum på hösten 1983. Hoten 1962 till trots så levde vi nog aldrig så farligt som 1983, och allra som farligast var det troligtvis den där natten till måndagen den 26 september. Och bara några veckor senare var det dags igen.
.. fortsätter en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar