En falsk dikotomi

A painting of hell by the Limbourg brothers
 in Les Tres Riches Heures - a prayer book
of the Duc de Berry printed in 1416.

Om målet är att skapa en västvärld som är vänligare inställd till naturvetenskap och förnuft, så är de nya ateisternas stridslystnad starkt kontraproduktiv.
Denna skriver marinbiolog Sheril Kirshenbaum i sitt bok Unscientific America.

Om något så utövar de ett ironiskt samarbete med sina dödsfiender, de antivetenskapliga konservativa kristna, invånarna i rörelserna vetenskaplig kreationism och intelligent design, enligt Kirshenbaum, för att garantera att vi förblir polariserade i ämnen som evolutionsundervisning trots att vi inte behöver vara det.

Om människor tvingas välja mellan tro och vetenskap kommer oerhört många av dem att välja det förra. Det är ett misstag av de nya ateisterna att insistera på ett sådant val.

Ateismen är inte det logiskt ofrånkomliga resultatet av ett vetenskapligt resonemang, lika lite som intelligent design är en nödvändig följd av religiös tro.

Precis som de fundamentalister dom känner sådant förakt för ställer, säger Kirshenbaum, de nya ateisterna upp en falsk dikotomi som bara kan skada den naturvetenskapliga bildningens sak flera generationer framåt. Den hotar att placera själva vetenskapen mitt i korselden mellan ytterligheterna och utan skydd från det destruktiva och till synes oändliga kulturkriget.

Vad hotar att placera själva vetenskapen?
Vi har inte kunnat, och vi är oförmögna i denna kultur, att kombinera information, som ännu inte kan mätas empiriskt, till hård vetenskap.
Men krisen intensifieras, eftersom en av de kulturella säsongen redan knackar på dörren.

.