Det här är klassisk ormolja försäljning, och när det handlar om att det uppstår en marknad så kan man hitta en hel del uppenbarligt båg.
Debatten om så kallade Himanens framtidsrapporten har varit livlig efter att det kom fram att den kostade 700 000 euro. Uppdraget gick till professorn och filosofen Pekka Himanen men utan konkurrensutsättning,
Ett man och två har i offentligheten undrat varför utredningen som kostade 700 000 euro gavs till Himanen utan någon konkurrensutsättning.
Man säger att man gjorde den här åsikten klar i förhandlingarna. Trots önskemålet genomfördes ingen konkurrensutsättning.
Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes hade velat konkurrensutsätta filosofen Pekka Himanens framtidsredogörelse. i samma säger om Suomen Akatemia.
Tekes förra chef Veli-Pekka Saarnivaara uppger att det var statsrådets kansli som valde vem som skulle göra utredningen. Han säger i intervjun för Yle att ärendet var speciellt.
En övertygande komponent av dessa var en tuff namn, En viss vän av Himanen, Manuel Castells, som kallas ibland den nye Marx.
Manuel Castells The Information Age: Economy, Society and Culture (1996-98) har redan blivit ryktbar. Många har efterlyst en vår tids motsvarighet till Marx' Kapitalet.
Castells är en spanskfödd sociolog som efter en tid i Paris flyttade till USA 1979. Han blev 2001 professor vid Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona.
Manuel Castells undersöker de globaliseringsprocesser som har marginaliserat hela länder och folk från informationsnätverken. Han beskriver nätverksföretagens kultur, deras institutioner och organisation och visar hur arbete och anställningsförhållanden håller på att omvandlas.
Castells reflekterar också över hur denna teknologiska förändring påverkar media, det urbana livet, den globala politiken och vår tidsuppfattning.
Den globala ekonomin kännetecknas i dag av ett näst intill konstant flöde av information, kapital och kulturell kommunikation.Baserad på forskning försökte den formulera en sammanhängande teori om informationssamhället, en teori som tar hänsyn till de genomgripande konsekvenser som informationstekniken har på den moderna världen.
Men dessa flöden styr och anger villkoren för såväl konsumtion som produktion. De ligger bortom nationell kontroll. Vårt beroende av dessa informationsflöden skänker en enorm makt åt dem som kontrollerar flödena - de kan också kontrollera oss, också på fel.
När Informationsålderns, första band utkom på svenska skrev Dagens Nyheters recensent:
En del böcker är som rullgardiner. ... Är det så det ser ut utanför mitt fönster? Fastän gammal tycks världen i ett slag ny. Lik sig själv och ändå helt förändrad. Lekfullt inbjudande trots bistra minusgrader. Full av tidigare osynliga detaljer och - ja, faktiskt - fundamentalt sammanhängande.
Allt gick ungefär som i det The Information Age (översatts till 14 språk) presenterades.
En god människa, så jaha ... vänner, jag vet inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar