Enligt Dagens Nyheter mer än var fjärde ung svensk tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige var odemokratiskt och styrdes av en stark, diktatorisk ledare.Vad skall dom bli när dom blir stor?
I den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige – genomförd bland 1 208 slumpvis utvalda medborgare – finner vi att många unga svenskar är beredda att sälja sina demokratiska fri- och rättigheter.
Hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att byta parti för en mindre summa pengar.
En relativt stor grupp unga medborgare i Sverige kan vara beredda att sälja sina demokratiska rättigheter för en mindre summa pengar. Många av dem tycker inte att det spelar så stor roll om vi har demokrati eller inte. Samtidigt som diktaturer i Mellanöstern och Nordafrika rämnar under trycket från de ungas krav på rösträtt, ser vi oroande hot mot demokratins grundvalar i Sverige.Det skriver Staffan I. Lindberg, forskningsledare för World Values Survey-Sweden.
Den djupa materialismen i samhellet blivande det. Ingen ska vara lösa, utan av att en hel livsåskådning förändras.
Vi kommer lägga stor fokus på etik avses den teoretiska reflexionen över moralen och dess grund.
Man ska moste anskaffa fungerande livsåskådningen. Det innebär, enkelt sett, ett sätt att se på livet. En livsåskådning ger mer eller mindre utvecklade svar på livets frågor.
Men materialismen försokas köra om en fungerande livsåskådning.
Religioner är livsåskådningar. Det betyder inte att alla livsåskådningar är religioner.
Religioner ger oftast svar på frågor som de som finns ovan. Olika religioner ger olika färdiga svaror. i stället för den döda dogmen, behörer vi filosofisk orientering och helt logiska ansatsen.
För både Karl Marx och Max Weber innebar detta människans befrielse. Hon är fri, fri att skapa, fri att tänka, fri att delta i samhällets politiska utvecklig. När Immanuel Kant utropar Sapere aude - hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd - klingar upplysningstanken som eling Kant är högst av människoförstånd.
Frågan gäller: finns det överhuvudtaget något mänskligt i Upplysningen, någon potential till befrielse. Eller har utvecklingen visat att Upplysningen i sitt inre alltid döljer ett förtryck.
Stora delar av den filosofiska och samhällsvetenskapliga diskussionen i dag handlar om detta problem. Marx vet vi att han trodde på en befrielsens potential. Jan van Rijckenborgh har god förståelse för människoförstånd, tycker jag, den filosofiska orienteringen: förståelse är en väg utan slut.
Där finns nyckeln till en rätt självanalys - som är en process av självrening - och fortsättningen av den i form av öppenhet för en andlig framtid. Jag vet att der finns möjligt vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar