Hollywood-syndrom finns här

Verk av Hieronymus Bosch (ca 1450 -1516)

Och varför är somliga beredda att göra vad som helst för sina 15 minuter i rampljuset? och nu frågas, vad är det i publiciteten och berömmelsen som lockar?
I Boktid Fredag (11.11.2011 kl 20.00 i FST5) berättade Sara Jungersten om sin debutroman Wannabee och om framgångens tuffa pris. i Sara Jungerstens(f. 1976) roman Wannabe, där teatern spelar huvudrollen. Huvudpersonen `Tove´ jobbar som statist på Wasa Teater medan hon väntar på inträdesprovet till Teaterhögskolan. Some (HBl) säger att skrivna på fina, konstnärspassion utan konst.
Det kan vara att Jungersten slirar ibland i väg lite ur sitt perspektiv och förfaller till att diagnostisera i stället för att gestalta.
Men inte ens en diagnos, även om sjukdomen härjar mitt ibland oss.

Man måste det inte vara ett klärvoajant för att inse att ålägga de själva om hur dessa människor (till exempel i BB-huset) är mycket problematisk, tom inuti, och den perversa egoistisk.

De olika ätstörningar är inte så långt härifrån. En av min dotters vän ligger på sjukhuset på maskinen som föder.
Jaget orienterar sig inte längre mot sitt kroppsliga underlag utan vilar i sig självt. Vi har kommit in i en annan psykologisk fas, vi har gått från förnimmelseorientering till förståndsorientering (se till exempel Bernard Lievegoeds bok Att utvecklas som vuxen). Efter 35 uppnår även denna fas en kritisk massa och vi blir då antingen tråkiga respektive löjliga eller finner vi en ny orientering: det rent andliga, enlligt Lievegoed (Människan vid tröskeln) det essentiella blir existentiellt.
So där man kan leva lika starkt i sitt inre som i sitt yttre liv, men det är självmedveten om processen och urval.