 |
| Måste börja med att man spela, sagor och sång. |
jag vet,
och där har också andra problem.
Enligt Eeva-Liisa Nyqvist går så det, att finskspråkiga svenskinlärare tillägnar sig de svenska substantivformerna i en viss logisk ordning, som även upptäckts i svenska undersökningar.
Nyqvists doktorsavhandling visar dock att den vanliga undervisningsordningen inte följer denna naturliga inlärningsgång.
Den obestämda singularformen som innehåller en artikel är däremot svår, eftersom åtminstone standardfinskan inte innehåller artiklar.
Enligt Nyqvist borde läromedlen bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man även lära ut bestämd form först.
I undersökningen deltog 67 grundskolelever som läste B-svenska. Samma elever följdes under årskurserna 7 - 9. Species och artikelbruk är problematiska för alla andraspråksinlärare i svenska, men de är synnerligen svåra för inlärare vars förstaspråk saknar morfologisk species (bland annat finska) .
Det svenska systemet avviker också kraftigt från det motsvarande systemet i engelskan, varför tidigare kunskaper i engelska inte är till någon stor hjälp i inlärningen, låt vara att bestämdheten som begrepp redan är bekant för inläraren.
Materialet består av sex korta uppsatser och tre inspelade bildbeskrivningar per elev. Undersökningen ingår i det för Åbo och Jyväskylä universitet gemensamma projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare.
Projektet har finansierats av Svenska litteratursällskapet i Finland, finns goda.
Detta är en bra start,
pedagogiska metoder kommer fortfarande och separat om det, men ska finnas allt i linje med detta nytänkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar