på min spellist Bonamassa

Efter Jimmy Pages bästa tid eller Stevie Ray Vaughans alltför tidiga frånfälle - finns här och där många människor som vill se Joe Bonamassa som den store förnyaren av elektrisk blues och den som skall föra detta amerikanska kulturarv vidare till en ny generation.
Joe Bonamassa har hunnit bli 41 år och är en mer än värdig representant med en öppen och eklektisk syn på musik.
Hans spell-idé överensstämde fungerar ganska väl med dom skivor som John Mayall gjorde tillexempel med Peter Green.
Det är heavy blues till han.
Jag var också ute efter att få in den där europeiska approachen, den lite mer sofistikerade bluesstilen, har Joe sagt så.
Jag såg han i Helsingfors i lördag.
Låtlistan:
King Bee Shakedown
Evil Mama
Just 'Cos You Can Don't Mean You Should
Self Inflicted Wounds
Don't Lie to Me (Albert King cover)
No Good Place for the Lonely
How Deep This River Runs
Breaking Up Somebody's Home (Albert King cover)
Slow Train
Mountain Time
Boogie With Stu (Led Zeppelin cover)
Last Kiss
Sloe Gin (Tim Curry cover)
Mainline Florida