Mutta på bordet

Vilka alla betydelser förknippades med mat, föremål och blommor
Se på det - det goda och det sex-fulla livet ut i Nederländerna på 1600-talet?
Utställningen i Sinebrychoff Konstmuseet  begrundar frågor kring det goda livet bland annat med hänsyn till överflöd, moral, sex och förgänglighet.

Pieter Aertsen (1508-1575), Den förlorade sonen.

Enskilda motiv eller föremål elingt utställningtext kan symbolisera kulturella, religiösa eller samhälleliga värderingar och tänkesätt. Flera av dessa teman är fortfarande lika aktuella. Utställningen presenterar ca 50 nederländska, italienska och spanska stilleben från 1500–1700-talen. Bland annat är tillgången till matvaror samt överflöd teman som har berört människan i alla tidevarv och gör det än i dag.
Att måla stilleben blev oerhört populärt på 1600-talet, när det välbärgade borgerskapet började förvärva konst i protestantiska Nederländerna. Populariteten återspeglades också i den stora mångfalden av motiv. De förvandlades till allt från vardagens matvaror och digra målningar av dött villebråd till importerade produkter och verk som mästerligt framhöll materialismen i importerade produkter, såsom citroner eller nautilusskal. Framgången i världshandeln förde med sig spännande nya motiv i målningarna som också höjde ägarnas status.
Den botaniska forskningen gav upphov till rika och mångtydiga blomarrangemang som tilltalade ögat. Nya, färggranna tulpanhybrider var föremål för frenetisk handel till den grad att tulpanmanin till slut ledde till börskrasch. När det materiella välståndet ökade blev debatten om moral och reson en viktig del av kulturen. Därmed blev dödskallen som avbildats för medicinska ändamål ett centralt element i vanitasmotivet, som skulle påminna om livets förgänglighet mitt i det jordiska frosseriet.
Stilleben – Livet på ett fack 29.9.2016–8.1.2017